Innehållsförteckning:
- Hur räknar man med en kulram?
- När uppfanns abakus?
- Varifrån kommer abakus?
- Hur funkar en kulram?
- Varifrån kommer Abakus?
- Hur fungerar en abakus?
Hur räknar man med en kulram?
När vi
räknar talet ”123+245” på abakusen börjar vi med 1 hundratal plus 2 hundra tal vilket ger 3 hundratal. Sedan tänker vi 2 tiotal plus 4 tiotal vilket ger 6 tiotal. Till slut 3 ental plus 5 ental vilket ger 8 ental. När vi läser av summan börjar vi från vänster och summerar 3 hundra(tal)sex-tio(tal)8(ental).
När uppfanns abakus?
Den såg dagens ljus under 1200-talet. Den behöll i stort sett sin utformning med två överkulor och fem underkulor ända fram till 1850. Då ”
uppfanns” den nya varianten med en överkula och fem underkulor. Japanerna tar åt sig äran av att 1930 ha designat den
abakus vi oftast ser idag.
Varifrån kommer abakus?
En
abakus, eller kulram, är ett gammalt räkneredskap som består av en platta eller en ram med stavar eller trådar där kulor kan skjutas fram och tillbaka.
Abakusen har använts under antiken och i många utomeuropeiska kulturer. Kulramar av diverse modeller används fortfarande ibland i till exempel Japan och Kina.
Hur funkar en kulram?
Summan av kulornas inställda värde längs en av stavarna representerar det betraktade talets värde. Genom att skjuta kulorna fram och tillbaka enligt olika regler kan man hantera de fyra enkla räknesätten addition, subtraktion, multiplikation och division.
Varifrån kommer Abakus?
En
abakus, eller kulram, är ett gammalt räkneredskap som består av en platta eller en ram med stavar eller trådar där kulor kan skjutas fram och tillbaka.
Abakusen har använts under antiken och i många utomeuropeiska kulturer. Kulramar av diverse modeller används fortfarande ibland i till exempel Japan och Kina.
Hur fungerar en abakus?
En
abakus, eller kulram, är ett gammalt räkneredskap som består av en platta eller en ram med stavar eller trådar där kulor kan skjutas fram och tillbaka.
Abakusen har använts under antiken och i många utomeuropeiska kulturer. Kulramar av diverse modeller används fortfarande ibland i till exempel Japan och Kina.
